Om Tågaborg
Tågaborg är en stadsdel i norra Helsingborg. Den har fått sitt namn av landeriet Tågabackens huvudbyggnad Villa Tågaborg, som revs 1968. Stadsdelen avgränsas av Vikingsbergsparken och Kopparmölleparken i söder och Pålsjö skog i norr. De två grönområdena binds samman av landborgspromenaden, vilken löper genom hela staden och förbinder några av de mest populära parkerna. Ett mindre grönområde finns även på Pilvångsplatsen. I öster utgör Norra Stenbocksgatan gränsen mot Stattena.
Det finns en idag nybyggd grundskola med högstadium, Tågaborgsskolan. Den har ersatt Magnus Stensbockskolan i samma område, som numera är ombyggd till bostäder.
Stadsbild
Tågaborg är beläget ovanför landborgsbranten, vilket möjliggör en vacker utsikt över Öresund. Längs hela landborgen ligger det därför flera stora patriciervillor, flera av dem är från förra sekelskiftet, men det finns även ett antal nyare byggnader. I områdets sydligaste del, vid Hälsobäckens ravin, ligger också ett antal större villor.
Bland de mer påkostade villorna kan nämnas Villa Hevea, byggt av disponent Henry Dunker, Villa Lindhaga, Villa Branteborg, Villa Wingårdh, Vikingsberg och Villa Hälsolid. Längs Tågagatans västra del och mellan Pålsjögatan och Karl X Gustavs gata är bebyggelsen däremot mer stadsmässig med flerfamiljshus, flertalet från tidigt 1900-tal. På en del ställen i den här delen av Tågaborg ligger det villor mitt bland flerbostadshusen. Detta eftersom tomterna först var planlagda som villatomter, men sedan gjordes om till tomter för flerbostadshus och de villor, som nu finns kvar, skall förhoppningsvis inte ersättas med större fastigheter.
Öster om Pålsjögatan ligger ytterligare ett villaområde i form av en trädgårdsstad byggd under 1920-talet och framåt, dock är villorna här inte lika utsvävande som de med sundsutsikt. Noterbara inslag i stadsbilden är även de engelskinspirerade radhusen i helsingborgstegel, som ligger längs med Pålsjögatan i kvarteren Tången och Hagtornet i söder samt kvarteret Merkurius i norr.
Historia
Redan vid mitten av 1700-talet fanns lantegendomen Tågabacken senare kallad Stora Tågaborg på randen av landborgen på vad som vid den tiden kallades för Stora Möllevången. Den bestod av enkla byggnader, mestadels i korsvirke. Strax väster om Tågabacken låg också, vad som senare kallades Lilla Tågaborg, en mindre lantegendom i samma byggnadsutförande.
Vid mitten av 1800-talet uppförde familjen Barck två nya landerier i området: 1852 byggdes Nyborg, idag Hertzska villan och 1859-60 uppfördes Vikingsberg vid kanten av Hälsobäcksravinen. Nuvarande Vikingsberg ersatte det enkla korsvirkeshuset med samma namn 1875. Dessutom byggde man ut landeriet Tågabacken med en ny huvudbyggnad, Villa Tågaborg, som senare kom att namnge hela området. Tillsammans med Pålsjö gård/slott ägde dessa landerier den största delen av marken från Tågagatan och norrut. Korsningen Tågagatan och Karl X Gustavs gata blev tidigt ett naturligt centrum för Tågaborg med flera affärer och serviceinrättningar, varifrån stadsdelen expanderade.
Viss blygsam bebyggelse förekom i Hälsobäcksravinen. Här grundades exempelvis ett antal mindre industrier (verkstäder, skokrämtillverkning, kassaskåpsfabrik, glashytta m m) med tillhörande byggnader under senare 1800-tal. Sex vattenmöllor fanns tidigare från Norrbroplatsen ner till Sankt Jörgens plats.
På 1880-talet började Tågaborgs nye ägare, Peter von Möller sälja ut ett antal tomter, vilket även ägarna av Pålsjö gårds/slotts marker, konsulerna Persson och Sylvan, gjorde. I mitten av 1800-talet lades även en ny gata vid namn Tågaborgsvägen (numera Karl X Gustavs gata) ut mellan Tågagatan och Halalid och det var här som de flesta nya byggnaderna uppfördes. Intresset för Perssons och Sylvans 1884 avstyckade tomter var inledningsvis svagt. Peter von Möller hade däremot större lycka med sin tomtförsäljning och mellan Karl X Gustavs gata och landborgens kant uppfördes i slutet av 1800-talet ett antal villor.
Avstyckningen skedde dock utan en överordnad plan, vilket fick von Möller att kontakta stadsingenjören Söderqvist, som fick i uppdrag att rita upp en plan. Den ritades enligt tidens rutnätsideal, förutom när man tog hänsyn till existerande bebyggelse och tomtdragningar. Från 1898 och drygt 10 år framåt såldes all tomtmark i området.
Från början planerades det mest för villor, men även flerbostadsbebyggelse, t.ex. längs Wrangelsgatan.
Bebyggelsen på Tågaborg och flera andra bostadsområden i Helsingborg uppfördes alltså inledningsvis utan kontroll av staden, vilket kommunfullmäktige försökte stävja genom att utlysa en stadsplanetävling år 1905-1906, på initiativ av konsul Persson. Flera förslag kom in till staden och man gav stadsingenjören i Malmö, major Nilsson, i uppdrag att utforma en plan med utgångspunkt från de olika förslagen. Planen låg klar 1909 och för Tågaborgs del fick denna en stor betydelse. Nilsson tog hänsyn till den befintliga bebyggelsen och dessutom skedde ett flertal kommunikationsförbättringar i form av nya vägar, vilket underlättade möjligheten att dra spårväg genom stadsdelen, något som blev verklighet 1921.
I sydöstra Tågaborg var bebyggelsen blandad i och med de industrier, som låg här. Bebyggelsen bestod även av både enklare och finare flerbostadhus, villor, radhus och egnahemsbostäder.
De idag mycket välbevarade egnahemsbostäderna från tidigt 1900-tal i kvarteren Pelikanen och Höken byggdes av en Helsingsborgs första egnahemsföreningar, Helsan, såsom parhus. I dessa kvarter fann man det så kallade Tågaborgsfyndet från äldre bronsåldern i samband med markarbeten för en cykeltävlingsbana, där idag fastigheten Karlshäll ligger.
Flerbostadsbebyggelsen har ökat med tiden, mest längs Pålsjögatan. Först ett antal hus i jugendstil, därefter även bebyggelse i senare stilar. På 1960-talet sanerades stora delar av arbetarbebyggelsen längs Wrangelsgatan och ersattes av senmodernistiska, mer funktionalistiska hus, och senare även miljonprogramhus.
Under en kortare period från 1866 bröts det stenkol under norra delarna av Tågaborg på 6-10 meters djup och cirka 4 hektars yta. Det fanns tre idag kända gruvschakt men hur orterna gick är inte känt mer än i stora drag, varför det än idag kan uppstå oväntade överraskningar vid exploatering av marken.
Namn
Namnet Tågaborg skulle kunna komma ifrån ägaren till Tågabacken år 1836 Nils Nilsson. Han kallades för Nils Tåge men namnet Tågelyckan har också förekommit tidigare.
Många av gatorna har fått namn efter svenska härförare, t.ex. Karl X Gustav, Erik Dahlbergh, Johan Banér och Carl Gustaf Wrangel. Även ett antal kvarter, som t. ex. Svärdet, Hjorten och Kronan är namngivna efter svenska krigsfartyg under stormaktstiden. Detta beror på, att vid avstyckningen av tomter var frågan hur markägarna skulle kunna få ersättning för mark till gator och allmänna platser känslig. Lantbrukaren Bengtsson, en av markägarna, erbjöd sig för egen del att bjuda staden på den ytan. Som uppskattning för detta erbjöd de övriga deltagarna att Bengtsson skulle få föreslå namn på ett antal gator och kvarter. Bengtssons son, som just då läst Sveriges stormaktshistoria, fick uppdraget av sin far.
Flera gator är uppkallade efter svenska författare t.ex. F M Franzén, Carl Mikael Bellman och Karl August Nicander eller efter inflytelserika män i staden, som Pihl, Rander, Michael Löfman, Brommé (Brommagatan) och Kempe (Kämpagatan). Skogstorpsgatan ledde fram till gården Skogstorp vid Johan Banérsgatan och Stampgatan och Bagaregatan anlades i närheten av Stampen (Bagaremöllan). Färjemansskrået hedrades med en egen gata.
Andra betydande gator är Tågagatan, som sträcker sig genom stadsdelen från väst till öst och Pålsjögatan, som går från söder till norr genom hela stadsdelen.
Tidigare och aktuell kommunikation
Tågagatan var fram till mitten av 1800-talet den enda riktiga vägen upp till Tågaborg/ Stora Möllevången. Då byggde man ut Hälsovägen, som varit en enklare led och därmed öppnades det upp för ytterligare expansion. Spårvagnarna rullade från 1921 till 1967 förbi Sofiakällan, svängde av längs Pålsjögatan med ändhållplats vid Senderödsvägen, Rikshospitalet (Sankta Maria sjukhus). Numera trafikerar busslinje 3 större delen av Tågaborg.
Gustaf Diurlin
Äldre Tågaborgsbilder
Kvarteret Hagtornet omkring 1928. Här bodde Egnahemföreningen Helsan. I förgrunden löper Kompanigatan
många anställda vid järnvägen och polisen. Fotografen står där Vikingsgatan går idag.
Kvarterets kallades därför för ”polisens”.
En del av navet på Tågaborg. Träffpunkt Tågaborg ligger idag Villa Tågaborg, hörnet Nicandersgatan- Karl X Gustavs gata.
där det vita hörnhuset finns på bilden. Tågagatan hette då
Tågagatan- Tågabacken- Tågavägen.
Del av den nya” trädgårdsstaden”. I förgrunden Pålsjögatan.